Hopi mucha hòmber, no ta benefisiá di oportunidat di nos sistema di enseñansa

Durante e konferensia di UNESCO Curaçao “Gender equality in schools: Inclusion and Unity” ku a tuma lugá dia 21 di mart último, a dialogá riba e tópiko di “The Boy problem”, kaminda  hopi mucha di e sekso maskulino tin un retraso den prestashon na skol. Kompará ku e sekso femenino hopi mas mucha hòmber tin e tendensha di kai prematuramente  for di nos sistema di enseñansa. Esaki ta sali na kla ora ta analisá e sifrasnan di nos muchanan ku ta bishitá e diferente nivelnan di enseñansa na Kòrsou.

Kasi 10 aña pasá sra. Dr. Goretti Narain riba petishon di e Komishon Nashonal di Unesco a hasi un investigashon pa trese na kla diferenshanan di género den nos enseñansa.

Ta preokupante ku for di e tempu ei tabata bisto ku mayoria alumno den enseñansa spesial ta mucha hòmber, mayoria drop-out ta mucha hòmber, mayoria studiante na HAVO/VWO ta mucha muhé, mayoria bekado ku ta bai afó pa estudio HBO/WO ta mucha muhé, mayoria studiante na universidat ta mucha muhé.

Konklushon ta ku for di e tempu ei hopi mucha hòmber, NO ta benefisiá di oportunidatnan di nos sistema di enseñansa.

Durante e konferensia di 21 di mart último, mester a konstatá ku e situashon aki no a kambia mashá.

Un pregunta krusial den e kuadro aki ta: unda mucha hòmbernan ta keda? Den merkado laboral? Den enseñansa privá? Na kas? Riba kaya? Nan ta bandoná Kòrsou? Nan ta metí den práktikanan ilegal /kriminal? Ainda no por a haña kontesta riba e pregunta aki pasobra nos no ta registrá desaroyo di tur mucha konsistentemente.

Segun e investigashon tin diferente faktor ku ta influenshá desigualdat di género den karera eskolar  e.o: faktornan sosial-ekonómiko, sosial-kultural , biológiko, famia i tambe nos sistema edukashonal mes. Asina a bin sali na kla ku p.e. nos enseñansa ta tene muchu tiki kuenta ku diferenshanan den e manera di siña entre mucha hòmber i mucha muhé. Esaki ta pone mucha hòmbernan den un posishon desbentahoso na skol.

Ta un mito di kere ku ta pasobra tin asina tantu hende muhé komo dosente, nos mucha hòmbernan ta presta menos. Esaki no ta berdat. Kalidat di dosente i NO e sekso di e dosente, tin efekto riba prestashon di alumnonan maskulino i femenino. Loke si ta nesesario ta ku mas hende hòmber mester hunga un papel komo ‘role model’ den skol.

Algun rekomendashon ku a bini dilanti durante e konferensia ta pa e.o: introdusí maneho di género den enseñansa, evaluá maneho di inklushon, kolekshoná datos sistemátikamente, stimulá presensia di hende hòmber den skol i duna skolnan oportunidat pa eksperimentá ku strategianan nobo. Tambe ta importante pa duna mas guía na mucha hòmber pa ku perseveransha, ‘peer pressure’ i konflikto, diversifiká lès, introdusí tempu pa move na skolnan. Ta konsehá mayorna pa ofresé mas guía i struktura pa mucha hòmber na kas, keda enfatisá importansia di edukashon (alkansá diploma) i stimulá lesamentu na kas.