UNESCO “Igualdat di género den enseñansa: inklushon i unidat” un gran éksito

Riba 21 di mart último UNESCO Curaçao a tene un konferensia sumamente eksitoso tokante “Igualdat di género den enseñansa na Kòrsou.

Durante e konferensia aki a trata diferente tópiko relashoná ku e tema kaminda e mucha hòmber ta kai for di e sistema di enseñansa prematuramente. Esaki a bira konosí bou di e konsepto “The boy problem”. E ta un fenómeno kaminda e sekso maskulino tin un retraso den prestashon den e kampo di enseñansa, kompará ku e sekso femenino.

UNESCO huntu ku Ministerio di Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte (ESKD) ta para pa igualdat den oportunidat di enseñansa. Esaki ta dirigí riba e desaroyo kompleto di un personalidat di kada ser humano irespekto ku e ta un hende muhe of hòmber.

Pa e motibu aki UNESCO i ministerio di ENseñansa,Siensia, Kultura, Deporte (ESKD) ta tuma akshonnan pa por atendé mas mihó posibel ku e retonan den e kampo di enseñansa i pa trese e balansa bèk kaminda ta nesesario, teniendo kuenta ku e derechi fundamental di edukashon di kada mucha i hoben.

E tema di e konferensia aki tabata en konekshon ku 21 di mart, Dia Internashonal kontra tur tipo di deskriminashon: “Promoviendo toleransia, inklushon, unidat i respèt pa diversidat den e konteksto di kombatí diskriminashon rasial”. Igualdat di genero ta un derechi fundamental, un bloke ku ta konstruí hustisia sosial i un nesesidat ekonómiko.

Den kuadro di esaki, diferente ékspertonan a hiba palabra. A trata tópikonan tabata sumamente interesante i esakinan a bini for di diferente angulo. “Hopi man, un direkshon i direkshon!” tabata título di presentashon di Minister di ESKD sra. dr. Marilyn Alcalá-Wallé, presidente di UNESCO Curaçao. Sra. dr. Goretti Narain, kordinador di investigashon “ Genderverschillen in onderwijsloopbaan op de eilanden van de Nederlandse Antillen”, ku aksento riba e resultado pa isla di Kòrsou, a elaborá riba e tema “Boys can do better”. Sra. Susan Larmonie, direktor di maneho di ministerio di ESKD a trata e tópiko “Deskubrí e potenshal di nos mucha hòmbernan”.  “Género i logro akadémiko” tabata tema di antropólogo kultural, sr. Richinel Ansano. Sr. Johan Oldenboom, sosiólogo a trata e tópiko “Mi ke un kas den mondi”. Oradornan a trese diferente aspektonan dilanti ku tin influensha riba e diferensha entre géneronan. Por ehèmpel, enseñansa, edukashon na kas, medionan sosial, merkado laboral, eskpektativanan, ròlnan di género den nos sosiedat i den famia.

Invitadonan pa e konferensha tabata entre otro: representantenan di maneho di Ministerio ESKD, Konseho di Hubentut, Rema Uní, SITEK, direktivanan di skol, skolnan privá, scouting, skolnan avansá, representantenan di e Plan di Urgensia di bario, Parlamentarionan, Minister di Enseñansa di Aruba i representante di Openbaar Lichaam Bonaire.

Despues di e presentashon a sigui ku diskushon di panel. Parti atardi e invitadonan a forma grupo i debate tokante diferente ponensia relashoná ku e tema di konferensia. E resultadonan a e trese tur nos retonan dilanti i tambe posibel solushonnan pa asina por yega na un maneho di inklushon i unidat di género den nos eseñansa. Di e forma aki kada persona ta haña oportunidat igual den enseñansa pa desaroyá nan mes pa yega nan máksimo potenshal.